Tidiga spår i Amerika – ändrar det bilden av människans spridning?
Tidiga spår av människor i Amerika och en ny metod att identifiera var människoarter funnits presenterades i veckan. Håller resultaten och vad gör de med vår bild av människans spridning över världen?
För 130 000 år sedan bankade människor sönder ben från mastodonter i Kalifornien för att komma åt märgen, enligt ny forskning som publiceras i tidskriften Science denna vecka. Det kan skriva om kontinentens mänskliga historia. Hittills har spår från människor bara hittats där cirka 15 000 år tillbaka.
Men håller resultaten? De är oväntade och dateringen inte okomplicerad, så diskussion lär följa.
Även ett annat nytt forskningsresultat med betydelse för vår bild av människans spridning över världen kom i veckan, en metod att identifiera dna-bitar man hittar i sediment i grottor i Europa och Ryssland, och genom dem avgöra att neandertalare och denisovamänniskor varit där.
Kan man lita på den nya metoden öppnas nya möjligheter att söka historiska människospår och kartlägga vår tidiga historia.
Det har hänt mycket på forskningsområdet de senaste åren. Vetandets värld bringar reda i de nya fynden och vilken bild som gäller nu av hur människan spridit sig över världen.
I programmet hör vi Helena Malmström, forskare i människoevolution Uppsala universitet, Jan Apel, arkeolog Lunds Universitet och Lars Werdelin, paleontolog Naturhistoriska riksmuseet.
Programledare: Camilla Widebeck