Bauhaus 100 år – Modernism utan minnen i Tel Aviv

Går det att renovera en hel stad? Tel Aviv har 4000 Bauhaus-hus och är på UNESCO:s världsarvslista. Men betongen spricker och vem ska betala? Katarina Wikars undersöker kopplingen ideologi/arkitektur. Tel Aviv är en ung stad, lite mer än 100 år, som enligt myten byggdes på sanddynerna norr om Jaffa. Sin funktionalistiska prägel fick Tel Aviv tidigt trettiotal, när nazisterna hade stängt Bauhausskolan i Berlin. Många av arkitekterna var judar och flydde Europa, kom till Tel Aviv. Balkongerna hade ett starkt symbolvärde. Gränsen mellan inne och ute luckrades upp. Många, säger guiden Michele från Bauhaus-centret, hade flytt från pogromerna i östra Europa, och där hade man inte kunnat sitta ute. Det här var början på ett nytt liv. A safe society. Nuförtiden har många balkonger stängts och husens utsida är helt förändrad. Det skulle vara en utopisk arkitektur för alla platser, tider och människor. En arkitektur utan minnen och för framtiden. Det officiella namnet på den här stilen, fast den kallas så i Israel, är inte Bauhaus utan International style, det skulle vara en utopisk arkitektur för alla platser, tider och människor. En arkitektur utan minnen och för framtiden. Stora delar av Tel Aviv är mer grå än vit. UNESCO har hotat med uteslutning från världsarvslistan. Betongen har åldrats men det går inte att renovera en hel stad, säger guiden Michelle, men nu byggs ofta flera våningar på och säljs dyrt och därigenom får man pengar för att renovera resten. Bauhausarkitekterna hade nog tyckt att det var ok, för de menade att ett hus inte är något monument. Dessutom ett besök i den modernistiska stadsdelen Saskia Kepa i Warszawa där många hus ritades av samma arkitekter som verkade i Tel Aviv. Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

Om Podcasten

Reportage från kulturredaktionen P1 som introducerar, fördjupar och analyserar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson