Råg – det mest oförståeliga sädesslaget
Del 3 av 4 om de svenska sädesslagen. Råg var den stora brödsäden. Också till pannkakor, gröt, välling, palt och öl. Nu blir råg bara knäckebröd. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: Tredje programmet handlar om råg, som odlades i Sverige redan på järnåldern. - Råg är det oförståeliga sädesslaget, svårast att få grepp om, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. - Råg har vi haft en otrolig massa sorter av. Det fanns fyra huvudgrupper - vårråg, höstråg, vinterråd och sommarråg. Med undergrupper och olika geografiska varianter. - Råg idag odlas i princip bara för att bli knäckebröd. - Knäckebrödet kom till oss från Finland, berättar Matti. Och bastun var viktig! Det mjuka, jästa rågbrödet kom söder ifrån. - Det är ju nästan ingen som köper rågbröd, säger Anna Groneberg, bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg. De flesta väljer fluffigt vetebröd. Anna hyllar de saftiga, smakrika rågbröden. - Rågen är enkel att odla och växer fort, säger Niclas Dagman, spannmålsodlare på Västgötaslätten. Och intresset ökar.