Konst bakom skynken

När Irans president i början av året besökte Rom omslöts konsten i de Kapitolinska museerna av mystiska lådor. Konstvetaren Linda Fagerström berättar om hur konsten har beslöjats genom historien.

Märkliga lådor dök upp på Kapitolinska museerna i Rom. Museerna, som hör till världens främsta, har i sina samlingar det romerska rikets allra förnämsta konstskatter. Lämningar efter ett imperium vars politik, ideal och kultur ännu idag dröjer sig kvar över hela Europa och Mellanöstern. Salarna är fyllda av gudar och gudinnor, kejsare och ryttare - allt i marmor och brons. Plötsligt doldes skulpturerna bakom specialbyggda skrank. Varför?Eftersom Irans president Hassan Rouhani var på väg, skulle det visa sig. Han var i Rom för att bekräfta de goda europeiska relationer Iran nu hoppas på efter undertecknandet av kärnvapenavtalet. Italienska regeringen valde Kapitolinska museerna som backdrop för presskonferensen där premiärministern Matteo Renzi och Hassan Rouhani meddelade att Iran beslutat investera 160 miljarder kronor i italienska företag.Mycket pengar. Så mycket, att mästerverken offrades. Den kapitolinska Venus, museets världsberömda kärleksgudinna, täcktes. Ställd i provisorisk skamvrå för att den iranska presidenten inte skulle riskera hamna på foto intill något både hedniskt och avklätt. Vilket enligt uppgift, skulle kunna utnyttjas negativt i Iran. Marmor eller ej, naket är naket, lät det skruvade resonemanget.Tilltaget låter måhända absurt, men har flera föregångare. Självaste Picasso drabbades 2003, då en vävd version av hans Guernica-målning i FN-byggnaden i New York täcktes med ett blått skynke. Skälet var, att den hängde just utanför entrén till säkerhetsrådets sammanträdesrum. Platsen var laddad: just härifrån förväntades dåvarande amerikanska utrikesministern Colin Powell meddela all världens tv-kameror säkerhetsrådets beslut om att ingripa i Irak.Picassos Guernica är, som bekant, en ursinnig gestaltning av spanska inbördeskrigets fasor: försvarslösa kvinnor, barn och kubistiska djur bombas till småbitar av Francoregimen. Förtvivlan. Vrålande panik.Motivet, misstänkte USA och FN, skulle fungera mindre övertygande som fond för utrikesministerns dramatiska besked - och Guernica gömdes. Att motivera ett krig mot bakgrund av konsthistoriens mest gripande fredsappell blev för mycket, till och med för FN.Picassos målning, som gjordes i protest mot förstörelsen av den lilla baskiska byn Guernica 1937, blev världsberömd över en natt då den samma år visades på Världsutställningen i Paris. På världsutställningen visades ytterligare ett konstverk som gav en konstnärlig kommentar till dagspolitiska händelser. I Norges paviljong hängde den svensk-norska konstnären Hannah Ryggens väv Ethiopia. Verket, som är en protest mot Italiens ockupation av Etiopien 1935, visar dåvarande italienska ledaren Benito Mussolinis avhuggna huvud genomborras av ett spjut. Magstarkt. För magstarkt, tyckte fransmännen och täckte över en del av väven med ett skynke.Konst bakom skynken är egentligen en ganska välbekant företeelse, faktiskt en del av konsthistorien själv. Tänk på alla höftskynken och fikonlöv som vi möter på konstmuseerna: en förvisso bara fläckvis genomförd censur, men ändå. Skälen är politiska, men främst moralisk-religiösa: katolska kyrkan styrde över konstens innehåll, åtminstone i vårt hörn av världen, under mer än 1000 år.Då påvarna började samla antik konst inleddes en massproduktion av fikonlöv i Vatikanen för att täcka alla nakna skrev som nu helt fräckt visade upp sig i salarna. Inte ens Michelangelos fresker i Sixtinska kapellet gick fria: omedelbart efter hans död 1564 lät Pius IV måla höftskynken på alla profeter och kyrkofäder i Yttersta domen. Konstnären som anlitades, Daniele da Volterra, fick snart öknamnet kalsongmålaren.Senare i konsthistorien, under 1800-talet, återkom höftskynken fast i helt ny form. Det blev populärt bland välbärgade män att beställa pornografiska målningar som levererades med ett tygstycke...

Om Podcasten

Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Karin Arbsjö