Romina Pourmokhtari (L): Utsläppen i år ökar mer än vi bedömt i våra beräkningar
Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning.Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat. ”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L).Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser. Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin.Kraftigt minskad kolsänkaVäxande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och...