Putins största PR-fiasko: ubåtsolyckan 141-Kursk
När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år 2000 var det historiens värsta ubåtsolycka. Kanske hade en del av besättningen kunnat räddas om den ryska marinen i tid hade accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken på att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. Medan ryssarna och resten av världen våndades över besättningens öde, valde den nytillträdde presidenten Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den solbrände presidenten senare, iförd kortärmad skjorta, fick frågan om vad som hade hänt och svarade med orden "den har sjunkit", var det en PR-blunder som folket aldrig riktigt förlät honom för.I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och gett ut ett flertal böcker.En defekt övningstorped, driven av det instabila bränslet vätesuperoxid, utlöste den första explosionen ombord på Kursk, vilket i sin tur orsakade flera efterföljande explosioner. På en mätstation i Norge registrerade seismografer skakningar motsvarande ett mindre jordskalv. Ubåten sjönk till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav, och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet.141-Kursk, byggd 1995, var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar. Den var lika lång som 1,5 fotbollsplaner och lika hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer och hade dubbla skrov, vilket gjorde att den ansågs vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar, och underhållet av materielen blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenade.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevt. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän i den bakre delen av ubåten. Ännu 15 timmar efter olyckan var några av dem vid liv.Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk på grund av dåliga batterier. Först fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Den 20 augusti fick britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var de redan döda, sannolikt på grund av kolmonoxidförgiftning efter ännu en mindre explosion ombord på ubåten. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.