Aten - tillbaka till agoran
Då räknade grekerna sina segrar, och festen ville aldrig ta slut. Tio år efter sommar-OS i Aten räknar Grekland bara sina sparpaket. Protesterna har mattats av och landet präglas av uppgivenhet. Sägs det. Men när Kulturredaktionens Mårten Arndtzén reste till Aten fann han istället kreativitet, en ny samarbetsanda och stora planer för stadens framtid.
- Vår passivitet som medborgare har lett oss fram till den här krisen, säger filmregissören Michalos Konstantatos i programmet. Men i Aten sjuder kreativiteten, konstnärer arbetar tillsammans både virtuellt och i atlejékollektiv för att överleva och hitta nya vägar framåt.
- Folk har äntligen fattat att konsumtion och glamour inte är svaret på alla frågor, säger Katerina Tsellou, en av Atenbiennalens curatorer. Den 4:e Atenbiennalen, som döptes till Agora efter antikens torg och demokratins födelseplats, och flyttade in i det gamla övergivna börshuset mitt i stan.
Den slitna innerstaden står i begrepp att rustas upp, och i Pireus, närmast havet, växer en ny opera och ett nationalbibliotek fram till den hisnande kostnaden 566 miljoner euro. Pengarna kommer från döda skeppsredare. Tar privata krafter över det offentliga rummet, i statens frånvaro? Vad händer då med agoran?
Följ med Kulturdokumentären till en stad i förvandling.