Isidore Isou – lettristen som blev den siste avantgardisten
Han var snygg, han var begåvad, han var förarglig - och fruktansvärt kreativ. Strax efter krigsslutet 1945 anlände den 20-årige rumänen Isidore Isou till Paris med en resväska full av manuskript och en outsläcklig tro på sig själv. Han utropade sig till grundare av Lettrismen, den sista avantgardistiska rörelse som försökte omstörta allt, och inom kort hade Isou etablerat sig som poet, konstnär, romanförfattare, ekonom, koreograf och teoretiker, för att inte tala om hans debut som filmregissör vid festivalen i Cannes 1951, då hans Le traité de bave et d´éternité (ungefär Traktat om galla och evigheten) gjorde skandal.
Isidore Isou (1925-2007) är upphovsman till ett oräkneligt antal böcker, med den 1400 sidor tjocka teorin om skapandet, La Créatique i centrum.
Men det mest intressanta projektet är nog hans tre hypergrafiska romaner, som blandar fraser och ord med alla sorters tecken, för att förnya den berättande prosakonsten. Ord och bokstäver samsas med små tecknade bilder, grafiska tecken och symboler ovanpå lager av notskrift och hieroglyfer, ett både vackert och svårtolkat myller som inte liknar något annat.
Den franske ljudkonstnären Frédéric Acquaviva, som specialiserat sig på Isidore Isou och lettristerna, ställde nyligen ut de hypergrafiska romanerna på Rumänska Kulturinstitutet i Stockholm, en utställning som också resulterat i en bok, faktiskt den hittills mest omfattande presentationen av Isidore Isous nästan helt bortglömda gärning.
I Kulturradion berättar Frédéric Acquaviva och Jonas (J) Magnusson, redaktör för litteraturtidskriften OEI om Isidore Isou för Karsten Thurfjell.