Bödeln Jacob Gyll och dödsstraff under 1800-talet
En roadtrip i spåren efter bödeln Jacob Gyll. Han halshögg åtminstone 13 personer i norra Norrland, från 1836 till 1860. Programledaren Anna Sténs och museipedagog Mattias Johansson besöker två av platserna där det skedde; Röbäck och Johannisfors. De dömda var Johan Natanaelsson från Hössjö och Lina-Stina Andersson från Bullmark. Jacob Gylls arbetsredskap, två skarpa bilor, finns bevarade i Västerbottens museums stora föremålsarkiv i Hörnefors. Dit går också resan i spåren efter Gyll, som avslutas på Backen i Umeå - där han bodde med sin familj. Mattias berättar om dödsstraff under 1800-talet och ledtrådar kring Gyll som finns i kyrkböcker, domböcker, sockenstämmoprotokoll och gamla tidningar. 1800-talet är en tid med stora förändringar, vilket också avspeglar sig i avrättningarna. Från att ha varit ett skådespel blir dödstraffet så småningom mindre offentligt. Det avskaffas inte förrän 1921. Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida. Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, med stöd av Postkodstiftelsen.