Om bysantinsk litteratur med Fredrik Sixtensson

Det bysantinska riket (323–1453) med Konstantinopel som huvudstad skapade en litteratur som knappast kan mäta sig med den antika avfattad på samma språk, grekiska. Favoriserade genrer var historieskrivning och sådant som anknöt till ortodox kristendom, som hymner och helgonlegender. En viktig roll spelade bysantinska lärda för att förmedla antikens litteratur till Västeuropa och eftervärlden, ja, inte bara en viktig roll utan den viktigaste. Under den så kallade makedoniska renässansen från andra hälften av 800-talet och framåt kopierades manuskript i stor mängd, manuskript som medfördes västerut när intelligentians flydde undan anstormande, erövrande turkfolk. Fredrik Sixtensson, doktorand i grekiska vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Om Podcasten

Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter. Varför läsa den grekiske historieskrivaren Thukydides? Den brittiske skriftställaren George Orwell? Eller memoar- och tankeboksförfattaren Herbert Tingsten? Den stora, genomreflekterade litteraturen sätter sin läsare i kontakt med levnadsvillkor och tankemönster som skiljer sig från dem som till vardags omger oss. Den låter oss uppsöka mer eller mindre avlägsna tider och platser. Där möter erfarenheter och uppfattningar om vad som är naturligt eller självklart som förbluffar oss och berikar vårt liv, som utvidgar vårt inre universum och den referensvärld som hjälper oss att orientera oss i tillvaron som människa.