Klassisk musik och romer.
Klassisk musik och romer. Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.
Franske gitarristen Django Reinhardt spelar ett tema ur Tjajkovskijs sjätte symfoni, Pathetique.
Ungerske tonsättaren Franz Liszt komponerade Ungerska Rapsodier.
Violinisten och tonsättaren Sándor Déki Lakatos komponerade Hommage a Franz Liszt.
Ungerske violinisten Roby Lakatos spelar Ungersk Rapsodi Nr 2 av Franz Liszt och Ave Maria, tonsatt av Ilia II, den nuvarande patriarken för kyrkan i Georgien.
Tyske tonsättaren Ludwig van Beethoven komponerade ett Rondo i "zigenarstil" i G-dur, Opus 129.
Tjeckiska violinisten och sångerskan Iva Bittová spelar Bela Bartoks 44 Duetter för två violiner och Obrázek milého av Leos Janáek.
Ungerske pianisten Robert Lakatos improviserar en kadens i Mozarts Pianokonsert nr 21.
Spanske violinisten och tonsättaren Pablo Sarasate komponerade Zigeunerweisen. Rumänske violinisten Ion Voicu spelar den vackraste versionen av Zigeunerweisen.
Tjeckiske tonsättaren Antonín Dvoák komponerade Zigeunermelodien Op.55.
Österrikiske tonsättaren Joseph Haydn komponerade en sats i sin Piano Trio No. 39 i "Zigenarstil".
Ungerske Kálmán Balogh spelar en långsam Czárdás på cimbalom.
Italienske tonsättaren Giovanni Paisiello skrev den komiska operan I zingari in fiera.
Ryske tonsättaren och pianisten Sergej Rachmaninov komponerade operan Aleko. Aleko lever med romer och utvecklas i operan till en svartsjuk mördare.
Franske tonsättaren George Bizets opera Carmen är en fantasi om zigenare, det vill säga romer, och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten.
Italienska tonsättaren Verdis opera Trubaduren skildrar en romsk kvinna, Azucena, som stjäl ett barn och tänker bränna upp det på bål.
Brittiske operakompositören Michael William Balf skrev The Bohemian Girl eller Zigenerskan. Ännu en opera där romer spelar en kriminell och moraliskt förkastlig roll.
Svenske tonsättaren Gunnar de Frumerie komponerade operan Singoalla. Om Singoalla-gestalten har det skrivits att ”porträttet av henne förenar en naiv och oskuldsfull sensualitet med en asocial och förbjuden erotik”.