Neuromyter

Att vi bara använder 10% av vår hjärna eller att någon är en visuell person är kanske saker du hört någon gång. Men stämmer detta eller är det bara myter? Vad behöver vi egentligen kunna om hjärnan för att lära oss bättre? Detta och mer diskuterar vi i dagens avsnitt. Dom som var med idag var: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm är gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim Avsnittet är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser till Avsnitt 1: ”Neuromyter” Barton, C. (2018). Hjärnan i matematikundervisningen : erfarenhet, vetenskap, klassrumspraktik. Stockholm: Natur och Kultur. Bruer, J. T. (1997). Education and the brain: A bridge too far. Educational researcher, 26(8), 4-16. Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving students’ learning with effective learning techniques: Promising directions from cognitive and educational psychology. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4-58. Schilhab, T. S., & Steffensen, B. (2009). Nervpirrande pedagogik: en introduktion till pedagogisk neurovetenskap. Liber. Neuromyths (OECD), t.ex. “We only use 10% of our brain”: http://www.oecd.org/education/ceri/neuromyth4.htm Foto: Trond A. Tjøstheim

Om Podcasten

Mycket hjärna är en podd som diskuterar forskning kring lärande och hur denna kan användas praktiskt i skolan. Syftet med podden är att bidra till en vetenskaplig grund för lärande och undervisning – inte genom att lansera några nya pedagogiska teorier utan genom att uppmärksamma relevant forskning som redan görs, men som kan vara svår att förstå eller av andra skäl inte kommit till användning i skolan. Vi diskuterar utifrån ett kognitionsvetenskapligt perspektiv, vilket betyder att vi ”mycket gärna” pratar om hjärnan och hur den fungerar, mer kopplat till hur vi tänker och lär oss saker än om biologi. Titeln blinkar också till att vi är genuint engagerade i våra respektive områden och gärna vill förmedla den glädje som finns i att lära sig nya saker och att förstå mer om hur dessa processer fungerar i vår vardag och verklighet.