Problembaserat lärande

Problembaserat lärande (PBL) är en populär undervisningsform som utgår från att eleverna, med mer eller mindre hjälp, själva ska lösa ett problem. Men hur bra fungerar det egentligen? Vad behöver man tänka på för att det ska fungera bättre? I detta avsnitt hamnar vi även i en flippad diskussion om det så kallade flippade klassrummet – och vad detta betyder för PBL. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser Arena, D. & Schwartz, D. (2013). Experience and explanation: Using videogames to prepare students for formal instruction in statistics. Journal of Science Education and Technology, 23(4), 538-548. Blikstein, P., & Wilensky, U. (2010). MaterialSim: A constructionist agent-based modelling approach to engineering education. In M. J. Jacobson & P. Riemann (Eds.), Designs for learning environments of the future: International perspectives from the learning sciences (pp. 17-60). New York: Springer. Bonawitz, E., Shafto, P., Gwen, H., Goodman, N. D., Spelke, E., & Schultz, L. (2011). The double-edged sword of pedagogy: Instruction limits spontaneous exploration and discovery. Cognition, 120(3), 322-330. DeCaro, M.S., & Rittle-Johnson, B. (2012). Exploring mathematics problems prepares children to learn from instruction. Journal of Experimental Child Psychology, 113(4), 552-568. Michael, A., Klee, T., Bransford, J., & Warren, S. (1993). The transition from theory to therapy: Test of two instructional methods. Applied Cognitive Psychology, 7(2), 139-154. Schwartz, D., & Bransford, J. (1998). A time for telling. Cognition and Instruction, 16(4), 475-522. Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them, kap J. WW Norton & Company.

Om Podcasten

Mycket hjärna är en podd som diskuterar forskning kring lärande och hur denna kan användas praktiskt i skolan. Syftet med podden är att bidra till en vetenskaplig grund för lärande och undervisning – inte genom att lansera några nya pedagogiska teorier utan genom att uppmärksamma relevant forskning som redan görs, men som kan vara svår att förstå eller av andra skäl inte kommit till användning i skolan. Vi diskuterar utifrån ett kognitionsvetenskapligt perspektiv, vilket betyder att vi ”mycket gärna” pratar om hjärnan och hur den fungerar, mer kopplat till hur vi tänker och lär oss saker än om biologi. Titeln blinkar också till att vi är genuint engagerade i våra respektive områden och gärna vill förmedla den glädje som finns i att lära sig nya saker och att förstå mer om hur dessa processer fungerar i vår vardag och verklighet.