Avsnitt 12: Den poetiska Eddan – Kvädet om Rig
Musik och berättare: Thomas von Wachenfeldt
Detta är en pod som är tillägnad den fornnordiska sagotraditionen. Inledningsvis kommer den äldre Eddan, även kallad Saemunds Edda, eller Den poetiska Eddan, i översättning av Peter August Gödecke att läsas in.
Jag vill tacka er som bidrar till detta projekt: Karl, Rickard, Åke, Thomas, Helena, Annika, Kejsarmakten, Felicia, Christian, Gustaf, Joakim och Martin vilka är mina Patreons samt Roger, Tobias, Rickard, Linus, Pär, Jan, Harald, Emil, Filip, Torbjörn, Joakim, Stefan, Pontus, Ann, Michael, Fritz, Lovisa och Daniel som swishat mycket generösa summor.
Vill ni stötta detta projekt kan ni bli mina patreons. Mer information på www.patreon.com/sagapodden. Ni kan även swisha valfri summa till 0707471858
NOTER TILL KVÄDET OM RIG
Jordens alla slägten kallas i Valans Visdom, visan 4, söner af Heimdall. Sammanhanget med denna deras härkomst från en af gudarne skildras i denna sång, hvilken tillhör en tid, då samhällsdaningen framskridit så långt, att skilda stånd redan uppkommit. Heimdall vandrar nämligen omkring i verlden under det antagna namnet Rig och gästar boning efter boning; först det torftiga hybble, hvari Åe och Edda bo, sedan det bättre utrustade hus, hvari Afve och Amma lefva, därefter den ståtliga sal, hvarest Fader och Moder i gamman njuta lifvet. På hvart dera stället mottages han med en gästfrihet, så utsträkt, att Nordens öfriga fornliteratur näppeligen därtill känner något motstycke, men väl stamfrändernes i Indien. Nio månader efter hans besök födes på hvart dera stället en son; hos Åe och Edda (»stamfader» och »stammoder») födes Träl, och från honom härstamma trälarnes ätter, hos Afve och Amma (»farfar» och »farmor») födes Karl, och från honom härstamma de frie odalbönderne, och hos Fader och Moder födes slutligen Jarl, och från honom särstamma ädlingarne samt (genom Kon den unge) konungarne, med hvilka sistnämdes uppfostran guden särskildt sysselsätter sig, medan han åter lemnar sina förre ättlingars afkomma vind för våg. Denna starkt aristokratiska sång, hvars sena tillkomst ytterligare bestyrkes däraf, att han icke finnes i någon af handskrifterna till den äldre Eddan utan först i den från midten af 14:de århundradet härstammande Codex Wormianus, som för öfrigt innehåller den prosaiska Snorre-eddan, och hvilken sång dessutom är stympad både inuti och i slutet, har detta oaktadt ett stort etnografiskt intresse genom de med skarpt utpräglade drag utförda skildringarna af de olika ståndens seder och lefnadssätt. Påpekas bör äfven, att utvecklingen går från lägre till högre stånd, ej tvärt om.
Det gifves en motsvarande indisk myt om guden Sandragoupeti Narájas gifte med fyra hustrur, en af hvarje kast, och om dessas fyra söner, som föreställa de fyra kasternas verkningssätt.