Om fattigvård och föräldralösa barn
Om fattigvård och föräldralösa barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. UtfattigElisabeth Engberg på Demografiska Databasen vid Umeå Universitet forskar om fattigvård. ”I fattiga omständigheter” heter avhandlingen som läggs fram i vår. Hon har tittat på fattigvården i slutet av 1800- talets Skellefteå och berättar bland annat om hur personer periodvis återkom fattigvårdshandlingarna, att det fanns en fattigdomscykel. I Släktband får vi höra om den 70 årige mannen som skriver till fattigvårdsnämnden för att allra ödmjukast be om hjälp. Han är själv gammal, har en 90 årig sängliggande svärmor hemma, ett utvecklingsstört barn samt en dotter som fått två utomäktenskpliga barn. Det fanns stora regionala skillnader i hur fattigvården såg ut. Fattigstugor och fattighus var mycket vanligare i södra Sverige medan man i Norrland ofta löste de fattigas situation med naturabidrag från socknen eller kringgång. Kringgång betydde att den fattige fick gå runt i socknen för att försörjas några dagar på varje hemman och fick arbeta på gårdarna efter förmåga. Ensamma barnFöräldralösa barn har tagits om hand på olika sätt, beroende på om de bott på landet eller i städerna och också beroende på vilken tid de levt. På landet var det vanligt att man placerade barn i socknen, de fick vandra runt hos olika familjer för att fördela försörjningsbördan. I städerna fanns inte samma sociala nätverk, utan där inrättades istället särskilda barnhus där de fick tak över huvudet, mat och en viss utbildning. Dödligheten på barnhusen var enorm. En tredjedel av barnen dog redan under sitt första levnadsår, och två tredjedelar före 14 års ålder. Louise Lönnroth som är Landsantikvarie i Göteborg har studerat barnhusen i Göteborg under tidigt 1800-tal och hon berättar i veckans program om hur barnen där levde. Hon förklarar också varför det finns barn som står upptagna i kyrkoböckerna med anteckningar om både fader och moder okänd. Under fliken Praktiska tips finns råd om hur man hittar fattigvårdshandlingar i våra arkiv och om barn under rubriken Fader och moder okänd.