Tysta och bortglömda
En grupp som verkar vara bortglömda i historieskrivningen och kanske också i familjeberättelserna är de människor som i gamla tider levde med funktionshinder. Ändå är källorna fulla av uppgifter om människor som betecknas som lama, fåniga och svagsinta. Det stora intresset från myndigheterna att dokumentera det, som rubriserades som lyten, berodde delvis på att de ville veta om de kunde försörja sig eller vem som annars skulle ta hand om dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omsorg och kontroll Claes G Olsson är etnolog vid Umeå universitet och har skrivit en doktorsavhandling om handikapphistoria från 1700 talets mitt och framåt. Under hela arbetet med avhandlingen hade han en bild framför sig på anslagstavlan. Den föreställde Mathias Larsson Skönberg som levde på 1700- talet och som trots att han saknade fullväxta armar och ben verkade ha levt ett ganska gott liv. Mattias blev en inspirationskälla för Claes G Olsson. Claes G Olsson berättar att han stötte på Mathias i Kungliga Vetenskaps Akademiens Handlingar som började utges under 1700- talet. Där fanns både en berättelse och en bild på Mathias Larsson Skönberg. - Jag fascinerades av bilden. Jag kände ju till till neurosedynbarnen från 1960- talet och Mathias hade liknande skador vilket jag inte hade en aning om att det uppträdde också långt tidigare, och har säkert alltid förekommit i historien, berättar Claes G Olsson. - Jag blev inspirerad och läste berättelsen som är skriven av en läkare som träffade Mathias för att ta reda på hur hans liv hade varit från barndomen. Mathias var barn till fattiga föräldrar, pappan var skräddare och mamman skötte hemmet och de andra barnen. - Och det är klart, när Mathias föddes uppstod säkert en traumatisk situation. Mamman kom sen att utnyttja Mathias genom att gå runt i socknen för att visa upp honom och indirekt eller medvetet tigga pengar. Det ogillades i socknen varpå Mathias flyttades till Hospitalet i Söderköping där han växte upp. - Det fascinerande är att han kom att ägna sig åt en mängd sysslor vilket man kan se på bilden av honom. Där visas vad han kunde göra; snickra, måla och spela fiol. Dessutom hade han lärt sig läsa och skriva. Läkaren skriver med en viss beundran att han inte drog sig för att delta i slagsmål om någon retat honom. - Han kunde vara ganska aggressiv, vilket läkarna då skyller på den dåliga uppfostran han hade fått. Personer som hade någon form av funktionsnedsättning, speciellt barnen, behövde en bättre uppfostran, den inställningen kom att dominera synsättet på funktionsnedsatta under 1700- talet. Och det resulterar i sin tur att det startas specialskolor, berättar Claes G Olsson. Det fanns också olika funderingar varför Mathias och andra drabbades av funktionsnedsättningar. Vi den här tiden så blandades vetenskap och folkliga synsätt. läkarna funderade om modern till Mathias blivit skrämd, vilket kunde ha satt sig som en skada på fostret. - På 17- och 1800- talen hängde de folkliga föreställninagarna fortfarande kvar, att det kunde Guds straff eller ett tillslag av övernaturliga väsen. Föreställningen om att det finns krafter som påverkar människors liv och vill ont, finns delvis kvar som föreställning. Men kristendomen och vetenskapen trängde allt mer ut de folkliga föreställningarna. Vad står då i handlingarna om de funktionsnedsatta? - Det beror på vem som skriver, men som regel är det ju inte den som har funktionsnedsättningen själv som skriver. Det var framförallt läkare och pedagoger som skrev. Claes G Olsson berättar att han framförallt intresserat sig för vad några av läkarna skrev, och säger att det finns många spännande citat som avslöjar...