Tonsättaren Ruth Crawford Seeger – pionjär inom musikalisk modernism

När den amerikanska tonsättaren Ruth Crawford Seeger är mellan 29 och 31 år komponerar hon de verk som långt senare ger henne en rättmätig plats i musikhistorien som en nyskapande tonsättare.

Ruth Crawford föds i Ohio 1901 och utvecklar en kompositions­stil som ingen an­nan i världen har gjort tidigare. Efter ett Guggenheim-stipendium i Europa reser hon hem och gifter sig med den 14 år äldre musikvetaren Charles Seeger. Hon föder fyra barn: Mike, Peggy, Penny och Barbara och tar även hand om tre barn från Charles Seegers första äktenskap, bl a den le­genda­riske folksånga­ren Pete Seeger. Även Mike och Peggy Seeger är välkända folkmusiker.Det trista är att hon sam­tidigt slutar tonsätta sin egen mu­sik. När hon dör 1953, endast 52 år gammal, har hon just börjat komponera igen. Det gör tra­giken ännu större och kvinnan Ruth Crawford Seeger en utmaning att försöka förstå.Hennes man gör först klart sitt förakt för kvinnliga tonsättare: "Din lilla kvinnosjäl som du kuvar genom att vara den mest manlige av konstnärer - musikern". För sina barn för­klarar Charles See­ger barn att "kvinnor inte kan komponera symfonier".Senare blir dock Charles Seeger Ruth Craw­fords starkaste stöd och de arbetar in­ten­sivt till­sammans med idéunderlaget till hen­nes komposi­tioner. Ruth Crawford går inte sällan emot hans teore­tiska este­tik. Trots att han varnar henne för att skriva för stråkar ger hon sig i kast med den stråkkvartett som kommer att bli hennes främsta komposition.Ett annat märkligt och vackert stycke, banbrytande med sitt pulserande kluster, är  To A Kind God av den då 29-åriga Ruth Crawford.  Hon tonsatte stycket redan 1930 - 20 år innan denna tek­nik skulle få sitt genombrott i Tyskland i det vi idag kallar en fullständig serialism. Verket skriver Ruth Crawford faktiskt i Berlin som den första kvinnliga tonsät­taren att erhålla ett Guggenheim-stipendium. Först 60 år senare får To A Kind God sin ur­premiär, nämligen 1994 vid Aldeburghfestivalen.Vad är det då som gör detta stycke musik så enastående för sin tid? Jo, själv kal­lade hon det dissonant musik. Ruth Crawford hade aldrig hört ös­ter­ländsk mu­sik, t e x buddistiska munkars meditationer, men hade fått dem be­skrivna av Charles Seeger som "ett komplext dis­sonant ljud-flor". Hon skriver här en slags världsmusik och hon vill an­vända ord ur nå­gon en­gelsk över­sättning av den indiska Bhagavad Ghita, men hon finner ingen och löser upp­gif­ten genom att skapa egna ord. Hon uppfin­ner både kon­so­nanter och voka­ler. I To A Kind God skri­ver Ruth Crawford in 12 rös­ter, en för varje ton i den väster­länd­ska skalan, och i styc­kets klimax hörs alla to­nerna samtidigt. En slags sam­mansatt mass-tonart.I ett brev till tonsättarkollegan Vivian Fine samma år som hon skrev To A Kind God - 1930 alltså - uttrycker Ruth Crawford sin besvikelse över romantik, neoklassi­cism, amerikansk mainstream-symfonisk jazz och tolvtonsättaren Arnold Schönbergs cerebrala övningar: "Här i Europa hoppas jag finna en stor tonsät­tare som frodas ur en mylla av både konsonans och dis­sonans. En mäktig musik som inte enbart är torrt in­tellektuell utan även bär en djup enkelhet - en känsla om man vill använda det ordet - som knyter an till vanliga män­niskor lika myc­ket som till de intel­lektuella".Denna dröm-tonsättare skulle bli Ruth Crawford själv som med några få verk, komponerade mellan 1930 och 1932, skriver in sig i musikhisto­rien, inte enbart som en av USA:s främsta tonsät­tare utan även på en central plats inom hela 1900-talets musi­kaliska litteratur. Stråk­kvartetten från 1931 räknas som hennes mästerverk.Sin tidiga musik beskrev Ruth Crawford som ett "träd av ljud och klangfärger". Nu ville hon ha horisontella linjer, "reda ut tilltrass­lade nystan och finna en tråd i en hög av rot­lösa, trädlösa löv". I formen bäddade hon in rika mönster vilka hon jämförde med komplext designade persiska mattor. Men liksom det i dessa mattor vävdes in små defekter och förskjut­ningar kom­po­nerade...

Om Podcasten

Podd för finsmakare. Birgitta Tollan gör envisa och kärleksfulla radioundersökningar av musik och liv bortom allfartsvägar. Musik och kroppar, galna genier, osynliga pianon, flator och bögar, humlor, romer och afroamerikaner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Peter O. Nilsson