Poddbubblan som skapade en ny generation experter
Expertis och kunskap kan förknippas med mycket. Det kan förknippas med en lång högskoleutbildning till läkare eller jurist – eller ett toppjobb på en storbank. Men detta har med tiden förändrats på flera sätt. Idag kommer man långt med en mikrofon, lite entusiasm och ett Spotify-konto. Man har möjligheten att göra sin röst hörd och nå ut till hundratals lyssnare, något som varit mer eller mindre omöjligt innan teknikens stora frammarsch.
Välkommen till poddbubblan – den demokratiska revolutionen som gjort oss alla till potentiella experter.
En ny tid av kunskap
Detta fenomen är både fascinerande och skrämmande på samma gång. Tidigare var det mestadels etablerade medier som vaktade kunskapsportarna. Nu kan i princip vilken hobbypsykolog som helst starta en podd om relationer, eller en ekonom (någon som läst tre böcker om ekonomi), plötsligt bli finansguru och få en trogen följarskara. Denna stora förändring gäller allt från personlig utveckling till sport och casino, områden där det tidigare krävdes en gedigen bakgrund för att få gehör. Men det intressanta med detta är att dessa så kallade experter faktiskt är riktigt bra på det de gör.
De talar ett språk som känns mer nära lyssnaren och mer relaterbart. När en före detta fotbollsspelare startar en podd om transferfönstret, eller när en som arbetar inom spelbranschen delar insikter om algoritmer och analyser, får vi helt nya perspektiv på dessa områden, vilket kan leda till nya intressen.
Alla kan få sin röst hörd
Problemet (om det nu är ett problem) är att vi samtidigt tappat kvalitetsfiltrena. Alla röster väger lika tungt i poddarnas ekokammare. Det finns ingen redaktion som kollar fakta, ingen chefredaktör som säger "men hallå, har du verkligen koll på det här?" Vi lyssnar på vem vi vill lyssna på och algoritmen matar oss mer av samma sorts innehåll. Därför är det viktigt att applicera ett kritiskt tänkande inom det kunskapsområde vi ger oss in i när vi lyssnar på poddar.
Paradoxalt nog har detta lett till både större mångfald och större polarisering. Å ena sidan kan vi nu hitta poddar om exakt det vi är intresserade av – allt från nischade historieämnen till specifika sportanalyser. Å andra sidan tenderar vi att bara lyssna på röster som bekräftar det vi redan tror på.
Kanske är det här bara en naturlig evolution av hur kunskap sprids. Bokpressen gjorde kunskap tillgänglig för massorna, radion nådde ännu fler och tv:n skapade experter av personer som främst var duktiga på att prata framför en kamera. Nu är vi inne i poddarnas era, där äkthet och närhet väger tyngre än formella meriter.
Poddlandskapet – Det nya normala?
Det kanske mest märkliga, men också intressanta, är hur snabbt vi anpassat oss till detta nya medielandskap. Företag som tidigare enbart annonserade i traditionella medier investerar nu miljoner i sponsorer och reklam. Poddbubblan, om man så får säga, har också skapat en ny sorts intimitet mellan sändare och lyssnare. Vi har röster i lurarna när vi tränar, lagar mat eller åker tunnelbana. Dessa poddar blir våra virtuella kompisar och man tror sig lära känna poddvärdarna trots att man aldrig träffat dem. Iallafall känslan av att man känner dem. Det kan liknas med en parasocial relation – där den ena parten i en relation inte vet om att den andra existerar, vilket är vanligt inom kändisvärlden.
Så vad händer härnäst? Troligtvis kommer vi se ännu mer specialisering inom olika ämnen. Poddar för allt som är möjligt att prata om, från kryptovalutor till hur man odlar tomater på balkongen. Gränsen mellan experter och entusiaster kommer att bli mindre och vi lyssnare måste själva avgöra vilka vi litar på.
Kanske är det inte så farligt trots allt. I en tid då vi blir överösta med information från alla håll, kanske vi behöver dessa mänskliga filter. Människor som brinner för sina ämnen och kan förklara komplicerade saker på ett begripligt sätt. Även om de inte alltid har rätt, har de åtminstone hjärtat på rätt ställe. Poddbubblan har gjort oss alla till potentiella experter, men också till mer kritiska konsumenter av information.
Och det kanske är det viktigaste av allt – att vi lärt oss att ifrågasätta, att söka flera källor, och att förstå skillnaden mellan passion och faktisk kunskap.